Personalekonomi – humankapital – och sen då?

Människan har under sekel lyckats skapa lösningar till de utmaningar hon ställts inför. Dock står vi nu inför ett skifte där ekonomisk tillväxt i samhället och organisationer inte längre kan ställas mot effekter på vår miljö och hälsa. Att skifta fokus kring vad som gör att människor blir engagerade på riktigt och lever hållbart varje dag, kräver utökad kunskap hos styrelser, ledningsgrupper och ledare på olika nivåer (om hur människan fungerar).

För att möta de genomgripande kraven på hållbarhet och samtidigt gå i takt med generation Z, där så många som 60 procent vill ha en karriär som bidrar till att vårt samhälle utvecklas till det bättre, behövs nya angreppsätt.

Vi menar därför att det inte kommer att räcka att företag och organisationer redovisar CSR-rapporter, klimatavtryck (Carbon Footprint), personalekonomiska nyckeltal eller humankapitalet * som en bilaga i sina årsredovisningar. Där de endast tar hänsyn till de som är fastanställda medarbetare, utan människorna – tillgången som i dagens organisationer inte alls ”går hem på kvällen, för att komma tillbaka nästa morgon”, utan snarare ”sporadiskt möts då-och-då irl under närmaste året”.

Vi har redan idag många alternativa anställningsformer såsom frilans, kontraktsuppdrag, gig-jobb och distansarbete. Vi behöver fokusera på att öka människokännedomen och därmed ett nytt index som mäter de emotionella faktorerna hos samtliga som samarbetar för organisationens gemensamma mål.

Detta index bör belysa hur individer och team konkret mår – ett slags välmåendeindex – som påverkar företags och organisationers lönsamhet. Poängen är att individer och team är de som varje dag bidrar till den hållbara tillväxten, för sig själva och de organisationer de samarbetar med. Vi vet idag mer om hur vi neurologiskt fungerar och vilka drivkrafter vi behöver tillgodose – inte bara ur ett förnuftsmässigt perspektiv utan även känslomässigt. Vad stressar oss och vad skapar harmoni, hur påverkar det vår motivation och prestationsförmåga, individuellt och som grupp.

Det som kommer vara än viktigare är hur vi alla som är knutna till en organisation under kort eller lång tid, leder oss själva och andra mot en gemensam hållbar vision. En vision som vi delar och känner att vi kan påverka och bidra till att den nås. En vision som vi känner igen oss i och som ger oss god hälsa, både i och utanför arbetsgemenskapen. Som ledare behöver jag förstå och känna in detta både i det stora samhälleliga och i det vardagliga arbetet. Men det krävs mod att våga se och kliva in i det nya paradigm som knackar hårt på dörren. Vi behöver definiera om mätmetoderna och ta hänsyn till både människokännedom och samtliga som bidrar till organisationens hållbara tillväxt.

Nyfiken på mer? Nästa artikel publiceras efter jul och nyår.

Vi på iTurn önskar alla en God jul och ett Gott nytt år!

* Humankapitalet brukar likställas med människors utbildning, färdigheter och kompetens, även hälsa räknas in ibland, vilket även ingår i några av FN:s globala mål https://www.globalamalen.se/